Idag dog min undulat. Jag var hos vetrinären och hon konstaterade att han hade en tumör. Den var blå och stack ut en och halv centimeter. Den var troligen ännu större innanför huden. Den pressade hans små organ så han hade blivit undernärd eftersom han inte klarade av att äta. Han fick en spruta och dog. Jag fick honom i en liten låda inlindad i papper. När jag kom hem torkade jag av honom blodet som uppstått av sprutan. Sedan gjorde jag i ordning en kista med lite saker som betydde mycket för honom. Kändes konstigt att hålla och klappa en död fågel som bara föra några dagar sedan kvittrade, flög omkring och irriterade mig med att bajsa överallt. Nu saknar jag det. Jag saknar honom. R.I.P

Igår natt tog jag sista tunnelbanan hem. Jag tror med ganka stor säkerhet att jag var den enda nyktra personen på hela tåget. Iaf, mina batterier till min cd-spelare (ja, jag är efter) hade tagit slut så jag fick stå ut med att lyssna på mina medpassagerare...Först på blue line så var det en kvinna som berättade för nån snubbe hur hon knivhögg en person och att hon nu skulle få kvittera ut den hos polisen. Hon berättade om hur bra den var, att det var tre knivar inbyggda i en och de var så sylvassa. Hon sa dessutom att hon skulle ta med den på lördag för då skulle det bli bråk. Typiskt blue line tänkte jag. Sedan på red line satt jag bredvid en kille och tjej som satt och diskuterade film. Tjejens favoritfilm var tydligen "Eternal Sunshine of the Spotless Mind" och när hon sa det var jag såååå nära på att börja flabba. Visst det är en bra film (4:a) men bästa film man har sett, kom igen! Killens favorit film var "Forrest Gump" vilket inte heller är en dålig film, men han verkligen dyrkade den filmen. Han sa att han kunde börja gråta för den var så bra. Hela vägen till Fruängen sitter jag och biter mig själv i läppen för att inte börja skratta.

Jag hoppas ni förstår er på ironi...

Inatt drömde jag är en jätte obehaglig mardröm. Jag satt och sminkade mig på en parkbänk. Sedan gick jag iväg en stund för att snacka med några kompisar. Sedan när jag stog där och pratade, insåg jag att jag hade lämnat kvar allt mitt smink på parkbänken (och då menar jag verkligen allt smink jag äger). Så jag sprang för livet tillbaka. Då såg jag i min förfäran, att mitt smink var borta och det enda jag fann var en lipgloss som låg kvar på marken. Jag skrek förtvivlat över att ha förlorat mitt dyrbara smink. Sedan vaknade jag.Jag var fortfarande orolig och jag insåg tillslut att det hela bara var en dröm och jag drog en suck av lättnad.

Jag berättade för er att jag skulle på intervju imorgon. Nu har "jag ändrar mig i sista stund" gjort det igen. Förra gången var det SL och nu är det Gröna Lund. Men det är faktiskt inte mitt fel. Jag fick nämligen veta att om jag ska ta jobb där måste jag säga upp mig från mitt nuvarande jobb på Coop. Man kan tydligen inte påverka sina arbetstider på Grönan och det är komplett värdelöst. Dessutom får man bara ynka 60 kr i timmen där. Vägrar jobba där. Coop är trots allt ett bra jobb och bra med betalt. Varför klagade jag ens från första början? (kommer ej ihåg). Visst, ibland är det jobbigt och man får ta skit. Men det är faktiskt bra. "HAN KALLADE MIG LILLA GUMMAN", vem fan bryr sig? Ibland är man bra patetisk.

Idag förmiddag nätshoppade jag lite macprylar. Blev ett trådlöst tangentbord och mus. Fast egentligen skulle jag vilja ha en sådan där rosa!

På fredag ska jag på intervju hos Gröna Lund (butiksbiträde). Då ska jag ta med mig något hemifrån som jag kan förknippa med Gröna Lund. Nämligen objektet ovan. Den har en vän gjort till mig. I den förvarar jag massa roliga bilder på mig med kompisar. För när jag tänker på Gröna Lund tänker jag på alla gånger jag har varit där med mina kompisar och haft superkul!

Dagen har passerat i takt med denna låt: Madonna - Dress you up in my love(Jävligt bra låt!)