Jag  "Varför har du alltid vita underkläder?"

Person  "För att det är mer hygieniskt"

Jag  "Hur menar du då?"

Person  "För att man lättare ser om de är smutsiga"

Jag ska till läkaren på torsdag kl 11.30 Det är mindre än en vecka kvar tills dess. Jag har nämt för er tidigare att jag har läkarskräck, men nu vill jag inget hellre än att åka dit. 

De senaste dagarna har jag drömt splatter drömmar varje natt. Igår var jag i strid med demoner och jag klyvde dem i halvor med mitt svärd. Inatt drömde jag om en yxmördare som sprang runt och jagade en liten pojke i ett stort mörkt hus (lite Shining inspirerat eftersom pojkens mamma också var inblandad). Även yxmördaren använde sitt vapen flitigt. Sen kommer jag inte ihåg så mycket mer av mina drömmar. Det är nog lika bra. 

Jag undrar vad mina drömmar betyder. Ska fråga Ljung. 

Å det är så härligt när det regnar. Hoppas att det gör det hela sommaren! Jag blir så pigg och glad när det regnar, jag får liksom oanade krafter! Solen och jag är inte direkt bästa vänner och så har det alltid varit. När jag var liten kunde jag inte leka när det var sol, så jag drog alltid ner rullgardinen. Sedan satt jag där i mörkret och lekte med mina barbiedockor. 
Jag borde flytta till England. 

Över midsommar har jag varit ute i skärgården. I skärgården kryllar det av fästingar, det är fästingarnas högkvarter. Så nu är jag hyperorolig att alla fästingar har krypigt under mitt gips. De kan ju inte få det mer optimalt; varmt, mörkt och framför allt skyddat. Så även om det kliar och jag känner att de kryper omkring där inne så kan jag inget göra. Kanske sticka ner en linjal och skrapa lite?


 Sen när de har sugit klart lägger de sina ägg där inne. Så om ca 2 veckor när doktorn klipper upp gipset, kommer de finna en hel koloni av fästingar där!

Jag vet inte om det är inbillning, MEN DET KRYPER OCH KLIAR DÄR NU. 

A friend in need, is a friend indeed.

Måste bara berätta för er vad den näst högsta ansvariga på jobbet sa när jag ringde och berättade att jag hade brutit benet: "Men du kan ju sitta i kassan, då använder man bara händerna".

Mitt ben var i sämre kondition än vad jag någonsin kunnat ana. När jag var hos läkare nummer 1 så klämde hon lite på foten och sa att det var en stukning. Men att hon för säkerhets skull skulle skicka mig till röntgen. 

Väl framme där fick jag ligga stilla och vrida min fot i alla möjliga vinklar. Ungefär som när man är hos tandläkaren. Tyckte det var ballt, har aldrig blivit röntgad förut. Sedan fick jag vänta i evigheter. Tillslut kom de tillbaka och sa att jag visst hade fått en liten fraktur i ett av benen kring fotknölen. Så fick jag se mitt skelett för första gången och jag fick se skadan. Ärligt talat blev jag lite glad faktiskt när de sa att jag var skadad. Bryta benet är något jag alltid velat göra sedan jag var liten. Så nu när det änligen (?) hänt så känns det lite ballt att ha gjort det. Fast det är inte roligt alls. Kan bara röra mig i snigeltakt och bara en sån sak som att gå på toaletten blir värsta projektet.

Iaf, sedan kom läkare nummer 2 och satte gips hela vägen upp till knät. Sedan fick jag med stor möda försöka hoppa mig ut därifrån.